Lite bakgrundshistoria

Allting hänger ihop, ingen händelse är någonsin helt skild från annat. För att förstå varför saker blev som de blev så behövs det en lång bakgrundsförklaring om vad som hade hänt innan. Det är inte alltid det går att ge en sån förklaring och det är inte alltid särskilt konstruktivt heller.

Det känns alltså lite orättvist ibland att skriva om saker som jag minns, eftersom jag inte kan ge hela historien. Och eftersom det är människor det handlar om så finns det fler historier än den jag kan förmedla. Jag har alltid haft problem med just det här, jag själv vill veta hela bilden och därför vill jag även förmedla en historia på det viset. Men som sagt, den historien är inte enbart min och därför behöver det jag berättar läsas på det viset.

Men för att förstå min bakgrund som aktivist i RFSL Ungdom behöver en även veta att när jag blev aktiv i distriktet var det ibland en plats med ganska mycket konflikter och inte alltid särskilt schyssta metoder. Varken utåt eller inåt. Distriktet låg i fejd med dåvarande förbundsstyrelsen och mycket av det som vi visade utåt var hur fantastiskt bra vi gjorde allting, hur stora aktioner, projekt och visioner vi hade, vi var radikala, vi var bäst, vi hade alltid rätt och vi var bortom all kritik. Till viss del stämde det, vi gjorde sjukt häftiga saker, och jag är tacksam över att få ha det i min bakgrund, vi kunde förändra världen och det fanns inget som kunde stoppa oss.

Jag på min första aktion för RFSL Ungdom Malmö IDAHO 05

Men som med allting annat är det bara en del av sanningen. Vi hade även problem med demokrati. Ibland var det svårt att förändra gruppen även inifrån. Många av besluten togs inofficiellt och om en inte var en del av den sociala gruppen var det svårt att påverka arbetet.

Det är härifrån min kärlek till formalia, stadgar och policys kommer, saker måste ske på rätt sätt. På ett sätt som gör det möjligt för andra att påverka och delta. Ja, det tar längre tid, men det gör att fler kan få insyn och det är alltid värt mer.

Som sagt, det här är inte nödvändigtvis hela sanningen, men det är en del av min historia och eftersom det här är min blogg så berättar jag den såhär.

Distriktsturné med Felix

Felix har bloggat om resan här, men jag kände att även jag ville säga något om den.

Jag älskar roadtrips, det är något med att resa i bil som betyder frihet för mig. Så när vi nånstans kläckte idén om att åka ut och träffa distrikten gick jag igång direkt. Runt om i landet finns det helt otroliga människor som gör bra saker. Riktigt bra saker. Det var riktigt häftigt.

När en sitter många timmar i en bil behövs det något att roa sig med. Så vi höll utkik efter roliga ortsnamn som vi passerade. Jag hittade min anteckningsbok från resan och hittade en lista, tänker att jag delar med mig av den här.

• Snöån
• Blötberget
• Hinsnoret
• Gammalkroppa
• Eggvena
• Hibbelsbubba
• Häglinge
• Svensköp
• Maa
• Nogersund
• Pukavik
• Kristianopel
• Gökalund
• Pukeberg
• Energislahyttan
• Buttetorp
• Algutstorp
• Bötevara
• Herrbeta

Okej, alla är kanske inte jätteroliga så här i efterhand inser jag nu. Men efter ett par timmar i en bil så var de hysteriska. Märkligt det där...

Knaster

Knaster är utan tvekan den grej som jag är mest stolt över i mitt aktivism i RFSL Ungdom (även fast jag gjorde det i distriktet och inte för förbundsstyrelsen så tar jag med det här.). Det var ett queert ungdomshäng som jag drev under min tid i RFSL Ungdom Malmö.

Knaster, för folket utanför heteronormen

Första tiden gick det otroligt trögt. Jag höll öppet varje måndag, men det var ingen som kom. Så jag tvingade dit min dåvarande sambo eller hennes syster för att hålla mig sällskap. Och jag fick slåss med avdelningen om att få behålla mina måndagar.

På Malmöfestivalen hade distriktet ett tält och jag bestämde mig hastigt och lustigt för en nylansering och döpte då om verksamheten till Knaster. Jag bad Sarah att rita en affisch som var fantastisk och plötsligt började det dyka upp folk! Den dagen var jag helt hög av lycka, från att ingen kom dit satt där plötsligt 23 pers och spelade spel och blev höga på en massa kakor som jag panikköpte in.

Med Knaster hade jag stora visioner, men jag har fått många frågor om just namnet Knaster. Det här är vad jag skrev då.
"Knaster är gruset i heteronormens maskineri. Knaster är det ljud som uppstår när normen skaver. Knaster är det vi skapar tillsammans och lite mer."

Knaster goes Halloween 07

Mycket tid gick åt att planera och försöka variera innehållet. Min grundtanke var hela tiden att initiativet och idéerna skulle komma från de som kom dit.

Bland annat gjorde vi:

• Biobesök
• Pyssel
• Filmvisning
• Halloweenfest
• Picknick i folkets park (varje gång det var fint väder gick vi dit)
• JulLäger
• Knapptryckning
• Spel
• Lekar
• Bakade
• Och en massa mer

Mest fikade vi. Och pratade om Harry Potter, fast det kan vara en efterkonstruktion från min sida. Eftersom jag lagt tiderna så att det skulle funka att komma direkt från skolan (ofta kom folk tidigare och hängde eller hjälpte till att ställa ordning saker) så fanns det alltid mackor och frukt. Och te, jag köpte in kopiösa mängder te.

Lekar med Knasterbarn

Tack vare en datorkrasch så har alla bilderna som jag hade försvunnit, men de affischer,  och tröjor som vi tryckte upp var så sjukligt snygga. Ni får helt enkelt tro på mitt ord.

Jag fick uppleva hur människor växte i Knaster, de kom dit blyga och osäkra, efter ett par veckor var de minst en meter längre, tog för sig och pratade med alla. Det var otroligt häftigt att få vara med om det.

Tyvärr blev jag väldigt ensam i att driva verksamheten. De som satt i samma styrelse som mig var inte intresserade av att hjälpa till och det var svårt att få avlastning i planering och genomförande. Till slut orkade jag inte längre och blev tvungen att lägga verksamheten på is, fortfarande idag så saknar jag den att jobba med Knaster.

En jäkla massa mat

Något jag verkligen inte hade väntat mig att jag skulle få göra som aktiv i RFSL Ungdom var att laga mat. Jag har lagat kopiösa mängder mat. Som fettoskåning har jag trots allt ett rykte att upprätthålla.

Det roligaste är när jag får laga maten själv. Det är ett enormt pusslande, allt ska stämma med tid, varmhållning, näring och allergier.

2008 hade vi ordförandeträff på Huset. Vi var runt 30 pers varav vissa militant krävde kött, andra var allergiska och några var bara hungriga. Alla som har varit på Huset vet att det pentryt som finns där inte är mycket att hurra för. Det finns en minimal ugn, två spisplattor och en vattenkokare. Det går att ha igång en spisplatta och ugnen samtidigt eller två spisplattor, inte alla tre. Det blev minst sagt en utmaning

I samma pentry har vi då lagat mat på nästan alla våra förbundsstyrelsemöten.

Jag och pannkakorna

Mest udda som jag gjort var när jag stekte pannkakor åt alla aktivister 2008 under IDAHO. Distriktet hade folkfest mot homofobi i folkets park och "backstage" fanns det fyra stora bleck som var fyllda med pannkakor. Både för de som äter animaliskt och de som inte gör det. Det var en enorm mängd pannkakor, men jag fick steka på stekbord så det var sjukt roligt.

Min första vinterkonferens

2005 hölls vinterkonferensen i Norrköping.

Resan dit kändes enormt lång, och den enda information jag hade fått inför arrangemanget var ett kort infobrev och lite som jag fått höra av andra aktivister i distriktet. På dem lät det som att vinterkonferensen var paradiset på jorden och det absolut bästa som hände under hela året. Själv visste jag inte alls vad jag väntade mig. Kort innan konferensen hade jag bestämt mig för att byta namn till Kasper och det hela var mycket förvirrande.

Jag minns att jag nyss hade köpt nya lindor och lärt mig att binda mina bröst själv. Och jag hade precis gjort mina dreads och lärt mig att sminka skägg. Det var en awesome känsla, jag var där bland en massa människor som inte ifrågasatte mig och jag kände att jag kunde vara precis den jag var. Jag kände mig sjukt snygg.

Baracken vi bodde i

Vi bodde i en barackliknande byggnad, med stålvåningssängar och långa korridorer i sten. Många som var där kände redan varandra och det bildades snabbt klickar i de olika rummen, på fredagskvällen var det sjukt svårt att få kontakt med andra människor än dem jag redan kände från mitt eget distrikt eftersom alla höll till på sina rum. På dagarna fick vi gå en bit till en annan del av området för att äta och ha pass.

Direkt när jag kom dit frågade Vanim om jag kunde tänka mig att vara hemgruppsledare, dvs vara lite ansvarig för en grupp deltagare och få dem att lära känna varandra och kolla så att de hade det bra. Alla hemgruppsledarna samlades i ett litet rum och hade nåt förmöte, jag var mest rädd för att trilla ner från våningssängen som jag hade hamnat i. Men det var kul att vara hemgruppsledare, det gav mig en mer självklar plats och det var otroligt skönt.

Det fanns en massa olika pass med olika teman, ett var med Facundo Unia om hatbrott. Jag grät mig igenom hela det passet. Sexpasset för bisexuella (jag hade blivit petad från det som var för ksk, är fortfarande bitter över det by the way) handlade mest om analsex och sen var det ett pass med en gammal man som berättade om hur det var när han var ung. Det fanns ett pass om transpersoner och jag vet att många grät där med, men det enda jag minns var att det var fantastiskt att få höra mer om andra transpersoner.

Det var en fin helg, vi från Malmödistriktet sjöng en massa, mest Homophobia och en hög slagord.
Och så fick jag hångla. Inte helt tokigt.

JingiiJamboree

Först ut är scoutlägret Jiingijamborii (med viss reservation för felstavning)

Jamboree är ett ord som används inom scouterna, tror att det är indianskt eller nåt liknande och betyder ungefär "fest" "festival". Om jag nu minns helt rätt, det var ett tag sen jag var scout. Jag har alltid gillat scouterna, när jag var liten var kvällarna på kåren enormt viktiga. Och mycket av det jag har använt inom RFSL Ungdom har jag från början lärt mig inom scoutrörelsen. Ett väldigt konkret exempel på det är organisationstävlingarna som vi har använt på tex medlemsträffen, den kommer direkt från scouterna. Så det så.

Det var 2007 alltså under mitt första år i fs.
Lägret varade i en vecka på ett stort militärt övningsfält utanför Kristianstad. Hela lägret var uppdelat i olika byar och vi hade halva delen av ett jättestort tält i Världsförbättrarbyn. Andra halvan av tältet hade CISV, men när vi försökte få reda på vad de gjorde som organisation så kunde de inte svara. Men de hade bra övningar och lekar, jag använder fortfarande ett par av dem ibland.

Det är lite märkligt, jag minns hela veckan som solsken, bad och helt fantastiskt. På dagarna höll vi workshops med scouter om normkritik, vi använde övningar från Bryt!s första upplaga och pratade om rättigheter. Och på kvällarna åkte vi till en liten sjö med alldeles svart, djupt vatten och badade. Varje gång vi körde runt i Kristianstad så pekade Therese ut olika platser, vilket innebär att jag fortfarande hittar i den stan, speciellt till Skånemejerier som alla vägar verkar leda till.

Under hela veckan bodde vi hos Thereses föräldrar som ligger i närheten. Det var tur att vi fick bo där eftersom maten på lägret var riktigt, riktigt dålig. Speciellt broccolisoppan som var grågrönslemmig. Första dagen hos föräldrarna råkade jag sätta mig på kattens plats vid matbordet, jupp, katten har en egen plats och han var jättesur på mig. Ett par dagar senare kissade han på min sovsäck.

Under lägret hade jag ett par samtal med scouter som jag fortfarande kommer ihåg. En gång stod jag och pratade om normer och makt med ett gäng i ungefär 16-17års åldern, de är intresserade men inte helt engagerade än. Just då kommer det en äldre man (scoutledare för gruppen) och utan att tänka alls bara bryter in i gruppen och börjar prata med mig, utan att ta nån som helst hänsyn till de jag pratade med. Det är tydligt att de blir extremt obekväma och känner sig osynliggjorda. Själv blir jag provocerad och ifrågasätter den äldre mannens sätt, använder honom som ett exempel för hur makt och normer spelar ihop. Efter det hade jag en otroligt engagerad grupp som kom tillbaka flera gånger under veckan för att få diskutera mer.

När Tobias Billström ville kolla vad vi höll på med blev jag framknuffad för det var ingen annan som ville.  Vet inte riktigt vad jag sa till honom, men jag kommer ihåg att jag tvingade mig själv att vara snäll och inte kritisera hans politik. 

En annan fin sak som hände var att vi besökte Sveriges lägsta punkt.

Den där veckan var verkligen helt fantastisk, vet inte varför den blev så magisk. Det kan vara kombinationen av aktivism och svensk sommarsemester. Veckan avslutades i alla fall med att jag fick halsfluss när jag kom hem.

En vecka kvar till kongress.

Idag är min sista vecka i förbundsstyrelsen för RFSL Ungdom.
Jag har nu suttit totalt 4 år i förbundsstyrelsen, 2 som ledamot och 2 som vice ordförande. Det har varit en lång resa, full med överraskningar, medgångar, skratt och motgångar. Vid det här laget har jag fått höra allt möjligt om mina insatser, både positivt och negativt.

Nu känner jag att jag vill sammanfatta mina år på något vis, och planen är att göra det i den här bloggen. Under veckan som kommer så kommer jag att skriva inlägg här om minnen, tankar och upplevelse som jag har fått under min tid i världens bästa ungdomsförbund.

Vad jag pysslar med just nu

Saker jag arbetar med just nu

• Kongressen, är tillgänglighetsansvarig och pysslar med en del annat praktiskt fix
• Kongressen ur styrelsens perspektiv, det är handlingar och dokument som ska fixas
• Säkrare sex databasen som jag egentligen skulle haft färdigt i december men som försvann tillsammans med allt annat.
• Distriktens årsmöten, dels att delta men även saker som checklistor, mailadresser, handlingar och annat.
• Annat fix

Det är en del, men det är kul.
Har skapat en spotify lista för arbetet med bara musik som gör mig pepp. Ibland bryter jag arbetet med att dansa.

Det lämnar ganska lite tid till att skriva om annat, men som jag sagt förut så är jag ju med och skriver kongressbloggen

Pressmeddelande Ungdomsstyrelsens rapport

Pressmeddelande från RFSL Ungdom

2010-02-10

Våld i hemmet vanligt bland hbt-ungdomar

Idag släpps Ungdomsstyrelsens utredning om hbt-ungdomars hälsosituation. Rapporten visar många alarmerande siffror, bland annat har var femte hbt-ungdom blivit utsatt för våld i hemmet, och hälften har blivit utsatta för kränkande behandling de senaste tre månaderna. Nu krävs åtgärder inom skolområdet, socialtjänsten och folkhälsopolitiken.

- - Inte ens hemmet är en trygg miljö för hbt-ungdomar, säger RFSL Ungdoms förbundsordförande Felix König. Det visar ännu mer på vikten av att samhället, genom skola och myndigheter, tar sitt ansvar.

RFSL Ungdom har sedan tidigare krävt bättre hbt-kompetens inom socialtjänsten, insatser för alkohol- och drogpreventivt arbete i hbt-gruppen, satsningar för fler sociala mötesplatser och stärkt kompetens bland främst skolpersonal. All statistik visar att hbt-ungdomar ofta saknar ett socialt stöd som är viktigt för en god hälsa, och att trakasserier ofta sker i skolmiljön.

- - Regeringen måste ta sitt ansvar för att se till att åtgärder sätts in. Det behövs medel för mer social verksamhet för hbt-ungdomar, och bättre kompetens bland lärare i skolan. Den här typen av siffror måste följas upp med åtgärder av de som är ansvariga, avslutar Felix König.

För mer information, kontakta:

Felix König, förbundsordförande RFSL Ungdom

0707-664 664 alt. felix@rfslungdom.se

RFSL Ungdom gjorde en undersökning under hösten 2009 där över 3000 hbt-ungdomar i åldern 15-25 svarade. Av respondenterna hade 57 % blivit utsatta för sexuella övergrepp, och den generella självkänslan var betydligt lägre än bland andra ungdomar. Ladda ner rapporten Effekter av heteronormen på www.rfslungdom.se/effekter-av-heteronormen

R.I.P Nalle

Idag minns jag Nalle.

Första gången jag träffade Nalle var när han, jag och Frille delade hotellrum på kongressen i Karlstad. Det jag minns bäst var när jag var och hälsade på i Göteborg och Nalle och Frille ville diskutera planer de hade för distriktet. Så mycket engagemang, så stark vilja. Och han är borta nu.

Jag inser att det här inlägget är från en som egentligen inte kände honom som mer än ordföranden för RFSL Ungdom Göteborg. Men det jag är så sjukt stolt över är Göteborgsdistriktet, som tog sig igenom den förlusten och som fortsätter att engagera sig och kämpa. Och de kan vara det distrikt som har fått flest motgångar, men de lyckas ändå att vara glada och den gemenskapen som finns hos dem är sällsynt.

All respekt till dem.

Jag kandiderar om

Det här är gamla nyheter, jag postade det på fejan för ett tag sen och jag har varit öppen med det för dem jag har pratat med. Men kanske är det dags att skriva om det här med.

Jag har ställt upp för omval som vice för RFSL Ungdom.
Det är något som jag har funderat på mycket den senaste tiden, allra mest har jag funderat kring om jag har ork ett år till, om jag kommer att fortsätta att utvecklas och fortsätta att inspireras.

Hela det här året har det kännts som att uppfinna ett nytt hjul. Lite som om det stått "hjul" i pannan på mig, men ingen har kunnat förklara vad ett hjul är eller vad det är meningen att det ska göra. Missförstå mig inte, det har varit ett bra år. Men tittar du på de andra i presidiet så har de tydliga roller och uppgifter. Att vara vice har varit som att vara ledamot, men med mer krav och mer ansvar.
Krav utan specifikation blir bara tungt att bära, då finns det inget givet mål att sträva mot mer än att inte gå under.

I arbetsordningen står det att vicen agerar ordförande när ordförande inte är tillgänglig. Enligt den hade jag bara behövt göra något de tre gången under året som Felix varit på semester. Det räcker inte riktigt för mig.

Men nu känns det som att jag hittat en form som jag vill arbeta i. Jag har skapat tydligare mål för mig själv och mitt engagemang. Jag vill arbeta mer med styrelsen, mer med själva förbundets strukturer och flöden. Låter det flummigt? Kanske, men jag har en plan.

Med styrelsen vill jag ge bättre arbetsledning, mer kontinuitet och uppföljning. Tex kan det handla om att redan från början prata om att ha egna mål och sen uppmuntra till att följa dem.
Med förbundet vill jag att distrikten ska ha mer aktivism och mindre formalia. Jag vill att de ska se mer av oss i förbundsstyrelsen och mer av varandra. Jag vill skapa mer information, inte bara från förbundet utan även från distrikten. Det ska vara enklare att veta vad den andra håller på med. Och därmed inspireras av varandra.
Med RFSL vill jag få avdelningarna att fatta att distrikten är egna föreningar, med egna stadgar. Men att det är föreningar som båda vinner på om det finns broar för samarbeten.

Förra året kandiderade jag både som vice och som sekreterare. Jag är övertygad om att jag hade gjort ett minst lika bra jobb som sekreterare som jag har gjort som vice. I år när jag funderade på att omkandidera funderade jag lite snabbt på om jag ville testa sekreterarrollen. Men det vill jag inte. Inte nu.
Jag vill fortsätta att jobba mer med strukturer och planering, att ha en mer övergripande koll. Det är alltid kul att prata med distrikten, men jag gör ett bättre jobb om det inte är min största uppgift. Jag vill även fortsätta att arbeta med arrangemang, det är en rejäl kick att ta idéer som jag flummat på ett tag och sen göra verklighet av dem. Här känner jag verkligen att jag får utlopp för all min kreativitet.

RFSL Ungdom engagerar mig fortfarande, även efter fem år som aktivist. Det är starkt. Just därför känner jag att jag har ett år till att ge i förbundsstyrelsen. Precis som mitt andra år som ledamot gav mig mycket mer än mitt första väntar jag mig att mitt andra år som vice kommer att ge mig mer än det här året.
Men, alla tider har sitt slut. Därför väljer jag att omkandidera det här året, men att inte göra det igen nästa år. Och när jag lämnar över rollen till någon annan så finns det förhoppningsvis lite tydligare förväntningar och förutsättningar.

FS möte

I helgen var det årets första FS!
Det blev ett riktigt bra möte. Eftersom kongressen börjar närma sig så finns det mycket att göra, propositioner ska diskuteras, verksamhetsberättelse ska skrivas och året ska planeras.
Vi valde att planera in mycket fri arbetstid för styrelsen. På det sättet blir det ju mycket intressantare att skriva sånt som annars kan vara dödligt tråkigt.

bilden är tagen av Rosita Stotszky

Ett av de viktigare besluten som tagits är en inriktning för arbetet som påbörjades i och med workshopen med distrikten i höstas. Det kommer att bli sjukt spännande att fortsätta det arbetet.

Hela huset är svinkallt just nu, tydligen är det nåt element som är sönder. Hela helgen har alltså präglats av att mina fötter varit iskalla. Hurvida det har påverkat mina beslut eller inte kan jag inte säga nåt om.

Har passat på att umgås med Therese samtidigt, och Leo har kommit tillbaka till Sverige och mitt liv igen! Fick schyssta tillbehör till min bentolåda i form av bestick och ätpinnar av Leo.

Imorron är det vuxen Egalia på Huset, de ordnar den här specialkvällen för att samla ihop pengar för att hålla igång verksamheten i väntan på besked från Stockholms stad.

Snart kongress!

Har precis bekräftat en bokning av våra kongresslokaler!
Kollade lite på lokalerna i december med Felix och jag tänker att de kan bli bra, riktigt bra.
Ska bara försöka få tag på HR programmet så kanske vi kan fixa bra mat med.

Vet inte just nu inte riktigt hur mycket jag kommer att jobba med själva kongressen i sig. Men, kongress i sig är alltid sjukligt spännande. Alla förberedelser inför, alla dokument som ska skrivas, alla spekulationer, tankar och idéer. Sen är själva kongressen sjukt kul, förr i världen, innan min tid i FS påbörjades var kongressen som ett slagfält, en arena där det fanns sidor och stider som måste vinnas. Planering och strategi. Blod och dödligt allvar. Vi brukade säga att det inte var kongress om ingen började gråta eller ville gå ur förbundet.

Det är annorlunda nu. Som en del av FS, en del av en maktposition, måste en gå lugnare fram. Vi har redan framfört vad vi vill, vad vi tycker, i propositioner och motionssvar. Då blir kongressen snarare en plattform för att få höra vad alla andra tycker, kompromisser och att försöka lyfta fram andras tankar, andras engagemang. Det är helt enkelt roligare nu, när det inte är en strid längre, snarare samtal och förståelse.

Men det är klart, innan min tid i FS tillhörde jag Malmödistriktets falang. Vi var alltid så arga, övertygade om vår egen fullkomlighet. Ibland saknar jag det, bara lite. Men det är betydligt mer konstruktivt nu. Och jag kan åka ifrån en kongress med en bra känsla i magen, utan att behöva att vi räknar vinster som om det är allt det handlade om.

Jag har tänkt en hel del på tiden i Malmödistriktet, på den gamla tiden, innan Knaster och innan vi bröt allt det destruktiva. Den senaste tiden känns det som att det har dykt upp ganska ofta.

Umeå Pride

Fixade biljetterna, ringde tillbaka till resebyrån och förklarade problemet och de hjälpte mig. Även om det är löst så känner jag mig fortfarande frustrerad över allt jävla meck med kön i vardagen.

Oh well, jag har i alla fall packat någotsånär färdigt och det ska bli grymt spännande med Umeå. Har inte varit där på många år nu så det känns lite kul att få chansen att åka dit igen. Och mitt schema för resan lovar att det kommer att bli bra.

Jag åker dit med CooL och ska samordna med Morgan. Vi har inte hittat så många informatörer än, men jag tänker att det ger sig nog. Det kommer att bli dels ungdomsfesten på fredag och dels efter paraden vid Döbelnspark. Har blivit inbjuden att tala efter paraden oxå, som vice för RFSL Ungdom. Hört nåt om en paneldebatt med. Dessutom ska jag leka med Mina och workshopen "sex utanför heteronormen" och det kommer att bli skitkul. Missade den workshopen på sthlm pride så det ser jag verkligen fram emot. Utöver det så hoppas jag på att få chansen att få reda på mer om vad RFSL Ungdom Nord sysslar med. Sen finns det två människor jag hoppas att få umgås med som jag nästan aldrig ser.

Om att välja plats för en medlemsträff

Så hur hittar en egentligen det där perfekta stället för en medlemsträff, konferens eller kongress?

Det första som behöver göras är egentligen att göra en budget något som jag upptäckt är svårt att göra om en inte vet vad platsen där vi ska vara kommer att kosta och det är ju för att veta hur mycket pengar vi har att lägga på boendet och lokaler.
Sen finns det ett par andra aspekter att fundera kring:

Hur stort ska det vara?

Vilka lokaler behöver vi? Är det många smårum eller ett enda stort? Ska vi vara 20 pers kan det räcka med ett konferensrum är vi 60 behöver vi en aula. Det hjälper om en redan har en ungefärlig bild av vad vi ska göra under tiden vi ska vara där.

Hur är det med sovplatser?

Här får en räkna på ungefär hur många personer vi kommer att vara och vad det skulle kosta. Tex går det ju att få ner priset rätt rejält om deltagarna får sova på golvet, och då innebär det att fler kan vara med.

Vart i landet ligger det, vi siktar ju på geografisk spridning

Geografisk spridning har vi för att undvika att samma människor alltid måste resa väldigt långt och för att komma närmre våra medlemmar. Vår närvaro i en kommun kan dessutom tvinga politiker att tänka till en extra gång kring ungdomsfrågor. Samtidigt som det kan fungera som en sporre för distriktet som vi har träffen i.

Hur ser det ut med resor dit? Finns det tåg, flyg?

Det kan finnas ett jättebra ställe i Knäckebrödhult som vi skulle få nästan gratis. Men går det inte att ta sig dit så hjälper det inte ändå. SJ har kartor över nätverket av järnvägar och det är det första vi kollar efter. Stor järnvägsknytpunkt innebär att det är lättare att ta sig dit. Nästa grej vi kollar efter är om det finns en flygplats i närheten. Det drar ner resetiden för många och därmed oxå priset.

Vad kommer resorna att kosta?

Geografisk spridning är bra, men skulle vi lägga träffen för långt norrut eller för långt söderut så går resekostnaderna upp rejält mycket. Det räcker faktiskt med att om vi skulle lägga träffen 20 mil norr om Sthlm så skulle det kosta flera hundra kr mer per person och då stiger totalsumman för träffen jättefort upp över budgeten. Så nånstans söder om Sthlm men norr om småland blir billigast ur resesynpunkt. Vilket i sig är synd, men det är något vi inte har kontroll över

Hur tillgängliggjorda är lokalerna?

Finns det hiss? Eller dörrar som antingen har en öppningsknapp eller är enkla att få upp även om en använder rullstol? Eller är stället fullt av trappsteg? Finns det möjlighet att ordna med enskilda duschar? Vissa saker kan vi fixa på plats, som tex kontrastmarkering och hörselslinga. Men själva grunden för lokalerna måste ju fungera för alla personer som ska delta, annars utestänger vi vissa människor från våra arrangemang, och det är något dåligt som vi kallar diskriminering

Finns det möjligheter att fixa bra mat, dvs catering?

Cateringfirmor finns överallt, men de är olika dyra och olika kompetenta när det handlar om "specialmat". Har flera gånger råkat ut för att som vegetarian bli serverad fisk eller enbart en sallad. Det är en klar fördel om platsen vi ska vara på även kan fixa mat, då kan vi oftast förhandla ner priserna.

Sen finns det ju naturligvis fler saker att ta ställning till, som tex om hurvida det serveras alkohol i en hotellbar eller på stället brevid. Och om det går att få sponsring av kommunen.

Så det kan ta lite tid att hitta det där perfekta stället, men det är väl värt det när en till slut lyckats sålla ut ett riktigt guldkorn. Vilket jag tror att vi har gjort.

Uppdatering medlemsträff

Medans det har varit helt tyst från mig så har det faktiskt hänt lite saker på medlemsträffshållet.

Dels så finns det ett ställe att vara på som är på gång. Måste kolla upp det först bara så att det funkar i praktiken med.

Ramarna för programmet är satt och börjar bli klart för att fyllas.

Jag håller på att upprätta en budget

Snart kommer medlemsutskicket ut med info om träffen och annat som är skoj.

När det handlar om medlemsträffen så ska jag skriva ihop lite grejjer som jag kommer att posta här. En av mina tankar med det är att ge medlemmar en inblick i hur vi arbetar inom förbundet, vilka saker det finns att ta ställning till och om hur saker fungerar. Dessutom hoppas jag ju som alltid på att det i sig ska öka engagemanget i organisationen.
Eller så är det kanske mest för min skull och för att jag ska kunna lära mig av mina misstag.

Medlemsträffen, inspiration sökes till programmet

Snart ska vi ha ett uppdateringsmöte om Medlemsträffen. Inget särskillt egentligen, vi ska kolla vart vi ligger och arbetsfördela lite mer.

Ska planera in ett möte med de som är programansvariga i nästa vecka. Det är ju fruktansvärt lätt för mig att veta vad just jag skulle vilja ha på programmet, men svårare att försöka läsa andras tankar och viljor. Så all input är väldigt välkommen. Har du en skitbra idé om vad du vill ha med, eller en fråga som är viktig, intressant eller bara rolig så hojta till så tar jag med mig det på det mötet. Det kan vara allt från att du vill ha mer lekar till mer fokus på distriktsarbete eller att sminkworkshopen från förra året var så fantastisk att den ska med i år igen.

Nu ska jag flyttpacka lite mer och försöka få i mig kaffe

Planering medlemsträff 09

Okej, så efter många om och men så lyckades vi hitta pengar till en medlemsträff i år oxå!

Vilket är helt jävla jätteamazing.
Våra medlemsträffar på hösten brukar vara årets höjdpunkt, allt vackert i världen händer då. Det är där kattungar föds och regnbågar och solsken sprids i världen.

Det hela är oxå ett jättekalas att planera och dra igenom.
I år är vi en grupp som kommer att arbeta med den, med mig som sammankallande och arbetsledare. Jättespännande, och kul, och sjukt läskigt.

Kommer att försöka uppdatera här hur arbetet går och vad som händer. I den mån det är görligt, just nu är alltihopa en hög av förvirrat kaos och inspirerade tankar.

Förutsättningarna för i år är i alla fall att det kommer att bli lite mindre än förra året, det är alltså en mindre budget i år, kalaset har bytt namn från vinterkonferens till medlemsträff eller något annat, som sagt inspirerat kaos, och innehåller kommer att bli lite mer tydligt och fokuserat.
Det kanske inte låter som det men det är väldigt radikala förändringar som kommer att göras.

Men jag lovar, det kommer att bli precis lika roligt som det alltid har varit, om inte bättre!

I nuläget har vi satt datum för träffen och arbetar på att hitta lokaler/kommun som vill ge oss lokaler. Arbetet med innehållet har inte startat riktigt än.

Svammelsurium

Upp, upp och ner

Det finns mycket grejer som snurrar just nu och det är lite svårt att veta vart jag ska börja ta tag i dem.
Efter nånslags galen tour dé Suede och en ännu galnare vår känner jag mig sliten och trött.
Och nu är det inte länge tills Sarah och jag inte är sambos längre, det känns tungt samtidigt som det känns bra. Senaste tiden har jag kännt mig sliten mellan att vara hemma med Sarah och hemma med Sara. Norrköping och Malmö, och Sthlm däremellan. Det finns en frihet i att flänga runt, i att ständigt vara i rörelse. Men vart går gränsen mellan friheten och rotlösheten?

Norrköping, Malmö, Stockholm, Uppsala?
Hur bestämmer man vad som ska vara hemma?

Befinner mig just nu i ständig konflikt med allt och alla. Med alla jag älskar, med tiden, med ekonomin, med min kropp.
Tror inte att det blir bättre av att lyssna på Bright Eyes, även om det oxå är bra.

Tackar just nu nej till en massa saker jag vill göra, för att få mer tid för mig själv.
Jag tror att det är bra. Har äntligen börjat landa i rollen som vice, och känner nu mer än någonsin att det var helt rätt beslut att tacka ja.

Slit och Släng

Ibland undrar jag om det inte är så att jag har världens bästa möjligheter som aktivist?
Peace and Love förra veckan och jobbade med säkrare sex, och nu politikerveckan i Almedalen, Visby. Vädret är varmt och jag får träffa en hel hög med fantastiska människor och gå på så många seminarier som jag orkar med.

Det är tungt och slitigt ibland, men det är så jävla värt det.

Lyckades glömma mina visitkort hemma, det var lite dumt. Men inte oöverkomligt.

Men jag saknar Sara.