Köttfria måndagar

Det finns ett nätverk som heter Köttfri måndag.

Idén är enkel, vi måste konsumera mindre animaliska produkter -> en dag i veckan utan kött. Genialiskt.

Innan du skriver av mig som en nyfrälst militant vegan så gör dig själv (och i förlängningen oss andra) en tjänst och läs vidare.

Det finns tusen olika anledningar till varför vi (med vi menar jag ett större perspektiv, inte vi som jag och min katt utan som i jag, du, alla du känner, alla de du känner som känner andra) måste sluta konsumera så otroliga mängder animaliska produkter. Etiska skäl, miljöskäl, hälsoskäl, ekonomiska skäl etc. Vi håller helt enkelt på att konsumera oss mot en ganska trist undergång. Jag tycker att det verkar vara dumt, när det finns en relativt enkel lösning för att motverka den utvecklingen.

Åter till Köttfri måndag. Tanken är att ifall vi alla har en dag i veckan utan att äta djur så kommer det att göra skillnad. Jag är inte så naiv att jag tror att den skillnaden är så stor att den kommer att rädda oss, men det är en start. Det är en möjlighet för dem som i vanliga fall aldrig kommer i kontakt med vegetarisk mat (du kanske inte tror mig, men de finns där ute) att kunna testa på och förhoppningsvis börja reflektera lite kring vad de lägger på sin tallrik.

Idag är det lättare än någonsin förr att vara äta veg, till skillnad från när jag började, det finns alltså inga vettiga anledningar att inte ge det ett försök (undantaget då de som har multipla allergier). Men ofta saknas det inspiration och den där kicken som ibland behövs för att få tummarna loss och göra något utanför sina trygga cirklar.

Mitt bidrag blir då att varje måndag ett tag framöver peppa och ge inspiration till att äta veg, åtminstone en dag i veckan. Jag kommer att lägga upp kompletta recept och förslag på vad som kan ätas till frukost, lunch, middag och kanske en fika eller ett mellanmål. Recepten som jag tar fram kommer jag att försöka anpassa så att de är lätta att laga, inte innehåller "konstiga" ingredienser, är säsongsanpassade och hyfsat snabba att sno ihop. Alla Köttfria måndagars inlägg kommer att taggas med Köttfri måndag, så det blir enkelt att hitta dem igen.

Det är alltså mitt bidrag, vad blir ditt?

Musik och spotify

Igår lekte jag och Henke med musik, vi tipsade varandra om div elektronisk musik, resultatet blev den här spellistan.

Är irriterad över Spotify  och deras nya begränsning. 10 timmar/månad är inte mycket tid, vissa dagar använder jag Spotify i 5 timmar. Och innan du börjar med resonemanget att premium inte är så dyrt osv, jag betalar redan för Spotify, inte genom att betala premium, utan genom att lyssna på reklamen. Det är inte och har aldrig varit gratis med Spotify, inget här i livet är nånsin gratis. Men ärligt talat tycker jag att det är ganska osmakligt att införa den sortens begränsning som de gör nu, speciellt med motiveringen att det är få som skulle bli påverkade av det.

Just den känslan som jag får av deras agerande gör att jag inte har lust att betala premiumavgiften. Som sagt, som jag ser det så betalar jag redan, men blir kraftigt begränsad i mitt användande. Utan en motivering som känns ärlig eller skälig.

Kreativa jag

Den senaste tiden har jag känt ett allt större behov av att skapa och vara kreativ. Det är lite spännande eftersom det var så längesen jag kände något sånt. Jag misstänker att mycket av det handlar om att jag faktiskt har mer tid som jag kan lägga på mig själv nu.

Och jag har insett en spännande sak, att jag faktiskt är kreativ och att det är något som jag ska ta på allvar. Jag har aldrig tagit mitt skapande på något allvar innan, istället har jag skjutit undan det som ett tidsfördriv eller klankat ner på det.

Så, mitt nya projekt är Handarbetsjuntan, en blogg där det går att vara kreativ tillsammans med andra människor och bli inspirerad. Just nu är det öppet att ansöka om att få vara med! Gå in och kolla själv

Hageby sushi

I Hagebycentrum har det öppnats ett nytt sushiställe. Hörde att det skulle vara bra så vi testade det igår. Riktigt bra faktiskt. 10 bitar veg. sushi för avhämtning 69kr och då ingick rubbet. Verkligen rubbet.

2 avocadonigiri
2 tofunigiri
6 bitar maki med gurka

Förrutom ingefära, soja och wasabi (fint spritsad dessutom) fick vi med en liten sallad med alger och crabfish sallad. Och så klart miso, även om den inte alls var så salt som jag ville ha den. Det som verkligen vann mitt hjärta var ändå skålen med konserverad clementin som blev en perfekt efterrätt.

Dessutom erbjöd de oss räkchips medan vi väntade. 

Det är inte den bästa sushin jag har ätit ute, men riktigt prisvärd. Lätt att jag ska äta där igen.

Fortsättning

Efter långa förhandlingar har vi nu kommit överens om att vi ska ha teprovning imorgon. Och de teer som inte passerar som nåt vi skulle kunna dricka kommer vi att göra oss av med.

Sen jag postade mitt förra inlägg har jag fått höra från flera håll att det här med te är tydligen nånting som ska sparas tills det tar slut. Jag förstår inte det här. Även te som helt tappat smaken och som mest kan kvalificeras som damm och ligger i en burk som ingen faktiskt kan få upp eftersom den rostat ihop ska sparas. Utifall att man en dag får för sig att dricka det. Eller att någon annan vill smaka av det.

Med tanke på att det te som de flesta människor har hemma är väldigt billigt, massproducerat och egentligen smakar som vad det är: brunt smaksatt vatten, tänker jag att det här med att spara det tills det slutar vara brunt smaksatt vatten och bara blir brunt vatten, är helt orimligt.

Missförstå mig inte, jag gillar att ha många, många olika sorters te hemma. Det ser snyggt ut och det är kul med variation. Men främst gillar jag att köpa te, gärna i tebutiker där en tålmodig människa som kan te låter mig lukta i alla burkar. Hemma när jag ska göra en kopp ser det hela lite annorlunda ut dock, i långa perioder dricker jag bara en sorts te. Gärna ett mer klassiskt te som earl grey eller guteblandning. Däremot tänker jag inte vara sentimental när det handlar om att rensa ut.

Lycka är att äta indisk mat och kolla på willow.

Rensa ut te

Jag har för mycket te hemma.
Eller det är en sanning med modifikation. Jag har för mycket te som vi inte dricker hemma.

Jag skojar inte, vi har två fulla hyllor med olika sorters te. Och det kan bero på att jag är inne i en earl grey period just nu, men vi rör knappt många av teerna. De får bara stå.
Så jag funderar lite på att rensa ut bland dem. Slänga de som tappat smak och kanske hitta nya hem åt resten. Får prata med Sara om det, hon håller gärna kvar teerna även om vi inte dricker dem.

Så min fråga till er läsare är, om jag skulle peta ut teer här på bloggen, är det någon som skulle vilja ha dem?

Lite bakgrundshistoria

Allting hänger ihop, ingen händelse är någonsin helt skild från annat. För att förstå varför saker blev som de blev så behövs det en lång bakgrundsförklaring om vad som hade hänt innan. Det är inte alltid det går att ge en sån förklaring och det är inte alltid särskilt konstruktivt heller.

Det känns alltså lite orättvist ibland att skriva om saker som jag minns, eftersom jag inte kan ge hela historien. Och eftersom det är människor det handlar om så finns det fler historier än den jag kan förmedla. Jag har alltid haft problem med just det här, jag själv vill veta hela bilden och därför vill jag även förmedla en historia på det viset. Men som sagt, den historien är inte enbart min och därför behöver det jag berättar läsas på det viset.

Men för att förstå min bakgrund som aktivist i RFSL Ungdom behöver en även veta att när jag blev aktiv i distriktet var det ibland en plats med ganska mycket konflikter och inte alltid särskilt schyssta metoder. Varken utåt eller inåt. Distriktet låg i fejd med dåvarande förbundsstyrelsen och mycket av det som vi visade utåt var hur fantastiskt bra vi gjorde allting, hur stora aktioner, projekt och visioner vi hade, vi var radikala, vi var bäst, vi hade alltid rätt och vi var bortom all kritik. Till viss del stämde det, vi gjorde sjukt häftiga saker, och jag är tacksam över att få ha det i min bakgrund, vi kunde förändra världen och det fanns inget som kunde stoppa oss.

Jag på min första aktion för RFSL Ungdom Malmö IDAHO 05

Men som med allting annat är det bara en del av sanningen. Vi hade även problem med demokrati. Ibland var det svårt att förändra gruppen även inifrån. Många av besluten togs inofficiellt och om en inte var en del av den sociala gruppen var det svårt att påverka arbetet.

Det är härifrån min kärlek till formalia, stadgar och policys kommer, saker måste ske på rätt sätt. På ett sätt som gör det möjligt för andra att påverka och delta. Ja, det tar längre tid, men det gör att fler kan få insyn och det är alltid värt mer.

Som sagt, det här är inte nödvändigtvis hela sanningen, men det är en del av min historia och eftersom det här är min blogg så berättar jag den såhär.

Distriktsturné med Felix

Felix har bloggat om resan här, men jag kände att även jag ville säga något om den.

Jag älskar roadtrips, det är något med att resa i bil som betyder frihet för mig. Så när vi nånstans kläckte idén om att åka ut och träffa distrikten gick jag igång direkt. Runt om i landet finns det helt otroliga människor som gör bra saker. Riktigt bra saker. Det var riktigt häftigt.

När en sitter många timmar i en bil behövs det något att roa sig med. Så vi höll utkik efter roliga ortsnamn som vi passerade. Jag hittade min anteckningsbok från resan och hittade en lista, tänker att jag delar med mig av den här.

• Snöån
• Blötberget
• Hinsnoret
• Gammalkroppa
• Eggvena
• Hibbelsbubba
• Häglinge
• Svensköp
• Maa
• Nogersund
• Pukavik
• Kristianopel
• Gökalund
• Pukeberg
• Energislahyttan
• Buttetorp
• Algutstorp
• Bötevara
• Herrbeta

Okej, alla är kanske inte jätteroliga så här i efterhand inser jag nu. Men efter ett par timmar i en bil så var de hysteriska. Märkligt det där...

Knaster

Knaster är utan tvekan den grej som jag är mest stolt över i mitt aktivism i RFSL Ungdom (även fast jag gjorde det i distriktet och inte för förbundsstyrelsen så tar jag med det här.). Det var ett queert ungdomshäng som jag drev under min tid i RFSL Ungdom Malmö.

Knaster, för folket utanför heteronormen

Första tiden gick det otroligt trögt. Jag höll öppet varje måndag, men det var ingen som kom. Så jag tvingade dit min dåvarande sambo eller hennes syster för att hålla mig sällskap. Och jag fick slåss med avdelningen om att få behålla mina måndagar.

På Malmöfestivalen hade distriktet ett tält och jag bestämde mig hastigt och lustigt för en nylansering och döpte då om verksamheten till Knaster. Jag bad Sarah att rita en affisch som var fantastisk och plötsligt började det dyka upp folk! Den dagen var jag helt hög av lycka, från att ingen kom dit satt där plötsligt 23 pers och spelade spel och blev höga på en massa kakor som jag panikköpte in.

Med Knaster hade jag stora visioner, men jag har fått många frågor om just namnet Knaster. Det här är vad jag skrev då.
"Knaster är gruset i heteronormens maskineri. Knaster är det ljud som uppstår när normen skaver. Knaster är det vi skapar tillsammans och lite mer."

Knaster goes Halloween 07

Mycket tid gick åt att planera och försöka variera innehållet. Min grundtanke var hela tiden att initiativet och idéerna skulle komma från de som kom dit.

Bland annat gjorde vi:

• Biobesök
• Pyssel
• Filmvisning
• Halloweenfest
• Picknick i folkets park (varje gång det var fint väder gick vi dit)
• JulLäger
• Knapptryckning
• Spel
• Lekar
• Bakade
• Och en massa mer

Mest fikade vi. Och pratade om Harry Potter, fast det kan vara en efterkonstruktion från min sida. Eftersom jag lagt tiderna så att det skulle funka att komma direkt från skolan (ofta kom folk tidigare och hängde eller hjälpte till att ställa ordning saker) så fanns det alltid mackor och frukt. Och te, jag köpte in kopiösa mängder te.

Lekar med Knasterbarn

Tack vare en datorkrasch så har alla bilderna som jag hade försvunnit, men de affischer,  och tröjor som vi tryckte upp var så sjukligt snygga. Ni får helt enkelt tro på mitt ord.

Jag fick uppleva hur människor växte i Knaster, de kom dit blyga och osäkra, efter ett par veckor var de minst en meter längre, tog för sig och pratade med alla. Det var otroligt häftigt att få vara med om det.

Tyvärr blev jag väldigt ensam i att driva verksamheten. De som satt i samma styrelse som mig var inte intresserade av att hjälpa till och det var svårt att få avlastning i planering och genomförande. Till slut orkade jag inte längre och blev tvungen att lägga verksamheten på is, fortfarande idag så saknar jag den att jobba med Knaster.

En jäkla massa mat

Något jag verkligen inte hade väntat mig att jag skulle få göra som aktiv i RFSL Ungdom var att laga mat. Jag har lagat kopiösa mängder mat. Som fettoskåning har jag trots allt ett rykte att upprätthålla.

Det roligaste är när jag får laga maten själv. Det är ett enormt pusslande, allt ska stämma med tid, varmhållning, näring och allergier.

2008 hade vi ordförandeträff på Huset. Vi var runt 30 pers varav vissa militant krävde kött, andra var allergiska och några var bara hungriga. Alla som har varit på Huset vet att det pentryt som finns där inte är mycket att hurra för. Det finns en minimal ugn, två spisplattor och en vattenkokare. Det går att ha igång en spisplatta och ugnen samtidigt eller två spisplattor, inte alla tre. Det blev minst sagt en utmaning

I samma pentry har vi då lagat mat på nästan alla våra förbundsstyrelsemöten.

Jag och pannkakorna

Mest udda som jag gjort var när jag stekte pannkakor åt alla aktivister 2008 under IDAHO. Distriktet hade folkfest mot homofobi i folkets park och "backstage" fanns det fyra stora bleck som var fyllda med pannkakor. Både för de som äter animaliskt och de som inte gör det. Det var en enorm mängd pannkakor, men jag fick steka på stekbord så det var sjukt roligt.

Min första vinterkonferens

2005 hölls vinterkonferensen i Norrköping.

Resan dit kändes enormt lång, och den enda information jag hade fått inför arrangemanget var ett kort infobrev och lite som jag fått höra av andra aktivister i distriktet. På dem lät det som att vinterkonferensen var paradiset på jorden och det absolut bästa som hände under hela året. Själv visste jag inte alls vad jag väntade mig. Kort innan konferensen hade jag bestämt mig för att byta namn till Kasper och det hela var mycket förvirrande.

Jag minns att jag nyss hade köpt nya lindor och lärt mig att binda mina bröst själv. Och jag hade precis gjort mina dreads och lärt mig att sminka skägg. Det var en awesome känsla, jag var där bland en massa människor som inte ifrågasatte mig och jag kände att jag kunde vara precis den jag var. Jag kände mig sjukt snygg.

Baracken vi bodde i

Vi bodde i en barackliknande byggnad, med stålvåningssängar och långa korridorer i sten. Många som var där kände redan varandra och det bildades snabbt klickar i de olika rummen, på fredagskvällen var det sjukt svårt att få kontakt med andra människor än dem jag redan kände från mitt eget distrikt eftersom alla höll till på sina rum. På dagarna fick vi gå en bit till en annan del av området för att äta och ha pass.

Direkt när jag kom dit frågade Vanim om jag kunde tänka mig att vara hemgruppsledare, dvs vara lite ansvarig för en grupp deltagare och få dem att lära känna varandra och kolla så att de hade det bra. Alla hemgruppsledarna samlades i ett litet rum och hade nåt förmöte, jag var mest rädd för att trilla ner från våningssängen som jag hade hamnat i. Men det var kul att vara hemgruppsledare, det gav mig en mer självklar plats och det var otroligt skönt.

Det fanns en massa olika pass med olika teman, ett var med Facundo Unia om hatbrott. Jag grät mig igenom hela det passet. Sexpasset för bisexuella (jag hade blivit petad från det som var för ksk, är fortfarande bitter över det by the way) handlade mest om analsex och sen var det ett pass med en gammal man som berättade om hur det var när han var ung. Det fanns ett pass om transpersoner och jag vet att många grät där med, men det enda jag minns var att det var fantastiskt att få höra mer om andra transpersoner.

Det var en fin helg, vi från Malmödistriktet sjöng en massa, mest Homophobia och en hög slagord.
Och så fick jag hångla. Inte helt tokigt.

JingiiJamboree

Först ut är scoutlägret Jiingijamborii (med viss reservation för felstavning)

Jamboree är ett ord som används inom scouterna, tror att det är indianskt eller nåt liknande och betyder ungefär "fest" "festival". Om jag nu minns helt rätt, det var ett tag sen jag var scout. Jag har alltid gillat scouterna, när jag var liten var kvällarna på kåren enormt viktiga. Och mycket av det jag har använt inom RFSL Ungdom har jag från början lärt mig inom scoutrörelsen. Ett väldigt konkret exempel på det är organisationstävlingarna som vi har använt på tex medlemsträffen, den kommer direkt från scouterna. Så det så.

Det var 2007 alltså under mitt första år i fs.
Lägret varade i en vecka på ett stort militärt övningsfält utanför Kristianstad. Hela lägret var uppdelat i olika byar och vi hade halva delen av ett jättestort tält i Världsförbättrarbyn. Andra halvan av tältet hade CISV, men när vi försökte få reda på vad de gjorde som organisation så kunde de inte svara. Men de hade bra övningar och lekar, jag använder fortfarande ett par av dem ibland.

Det är lite märkligt, jag minns hela veckan som solsken, bad och helt fantastiskt. På dagarna höll vi workshops med scouter om normkritik, vi använde övningar från Bryt!s första upplaga och pratade om rättigheter. Och på kvällarna åkte vi till en liten sjö med alldeles svart, djupt vatten och badade. Varje gång vi körde runt i Kristianstad så pekade Therese ut olika platser, vilket innebär att jag fortfarande hittar i den stan, speciellt till Skånemejerier som alla vägar verkar leda till.

Under hela veckan bodde vi hos Thereses föräldrar som ligger i närheten. Det var tur att vi fick bo där eftersom maten på lägret var riktigt, riktigt dålig. Speciellt broccolisoppan som var grågrönslemmig. Första dagen hos föräldrarna råkade jag sätta mig på kattens plats vid matbordet, jupp, katten har en egen plats och han var jättesur på mig. Ett par dagar senare kissade han på min sovsäck.

Under lägret hade jag ett par samtal med scouter som jag fortfarande kommer ihåg. En gång stod jag och pratade om normer och makt med ett gäng i ungefär 16-17års åldern, de är intresserade men inte helt engagerade än. Just då kommer det en äldre man (scoutledare för gruppen) och utan att tänka alls bara bryter in i gruppen och börjar prata med mig, utan att ta nån som helst hänsyn till de jag pratade med. Det är tydligt att de blir extremt obekväma och känner sig osynliggjorda. Själv blir jag provocerad och ifrågasätter den äldre mannens sätt, använder honom som ett exempel för hur makt och normer spelar ihop. Efter det hade jag en otroligt engagerad grupp som kom tillbaka flera gånger under veckan för att få diskutera mer.

När Tobias Billström ville kolla vad vi höll på med blev jag framknuffad för det var ingen annan som ville.  Vet inte riktigt vad jag sa till honom, men jag kommer ihåg att jag tvingade mig själv att vara snäll och inte kritisera hans politik. 

En annan fin sak som hände var att vi besökte Sveriges lägsta punkt.

Den där veckan var verkligen helt fantastisk, vet inte varför den blev så magisk. Det kan vara kombinationen av aktivism och svensk sommarsemester. Veckan avslutades i alla fall med att jag fick halsfluss när jag kom hem.

En vecka kvar till kongress.

Idag är min sista vecka i förbundsstyrelsen för RFSL Ungdom.
Jag har nu suttit totalt 4 år i förbundsstyrelsen, 2 som ledamot och 2 som vice ordförande. Det har varit en lång resa, full med överraskningar, medgångar, skratt och motgångar. Vid det här laget har jag fått höra allt möjligt om mina insatser, både positivt och negativt.

Nu känner jag att jag vill sammanfatta mina år på något vis, och planen är att göra det i den här bloggen. Under veckan som kommer så kommer jag att skriva inlägg här om minnen, tankar och upplevelse som jag har fått under min tid i världens bästa ungdomsförbund.