Det här är gamla nyheter, jag postade det på fejan för ett tag sen och jag har varit öppen med det för dem jag har pratat med. Men kanske är det dags att skriva om det här med.
Jag har ställt upp för omval som vice för RFSL Ungdom.
Det är något som jag har funderat på mycket den senaste tiden, allra mest har jag funderat kring om jag har ork ett år till, om jag kommer att fortsätta att utvecklas och fortsätta att inspireras.
Hela det här året har det kännts som att uppfinna ett nytt hjul. Lite som om det stått "hjul" i pannan på mig, men ingen har kunnat förklara vad ett hjul är eller vad det är meningen att det ska göra. Missförstå mig inte, det har varit ett bra år. Men tittar du på de andra i presidiet så har de tydliga roller och uppgifter. Att vara vice har varit som att vara ledamot, men med mer krav och mer ansvar.
Krav utan specifikation blir bara tungt att bära, då finns det inget givet mål att sträva mot mer än att inte gå under.
I arbetsordningen står det att vicen agerar ordförande när ordförande inte är tillgänglig. Enligt den hade jag bara behövt göra något de tre gången under året som Felix varit på semester. Det räcker inte riktigt för mig.
Men nu känns det som att jag hittat en form som jag vill arbeta i. Jag har skapat tydligare mål för mig själv och mitt engagemang. Jag vill arbeta mer med styrelsen, mer med själva förbundets strukturer och flöden. Låter det flummigt? Kanske, men jag har en plan.
Med styrelsen vill jag ge bättre arbetsledning, mer kontinuitet och uppföljning. Tex kan det handla om att redan från början prata om att ha egna mål och sen uppmuntra till att följa dem.
Med förbundet vill jag att distrikten ska ha mer aktivism och mindre formalia. Jag vill att de ska se mer av oss i förbundsstyrelsen och mer av varandra. Jag vill skapa mer information, inte bara från förbundet utan även från distrikten. Det ska vara enklare att veta vad den andra håller på med. Och därmed inspireras av varandra.
Med RFSL vill jag få avdelningarna att fatta att distrikten är egna föreningar, med egna stadgar. Men att det är föreningar som båda vinner på om det finns broar för samarbeten.
Förra året kandiderade jag både som vice och som sekreterare. Jag är övertygad om att jag hade gjort ett minst lika bra jobb som sekreterare som jag har gjort som vice. I år när jag funderade på att omkandidera funderade jag lite snabbt på om jag ville testa sekreterarrollen. Men det vill jag inte. Inte nu.
Jag vill fortsätta att jobba mer med strukturer och planering, att ha en mer övergripande koll. Det är alltid kul att prata med distrikten, men jag gör ett bättre jobb om det inte är min största uppgift. Jag vill även fortsätta att arbeta med arrangemang, det är en rejäl kick att ta idéer som jag flummat på ett tag och sen göra verklighet av dem. Här känner jag verkligen att jag får utlopp för all min kreativitet.
RFSL Ungdom engagerar mig fortfarande, även efter fem år som aktivist. Det är starkt. Just därför känner jag att jag har ett år till att ge i förbundsstyrelsen. Precis som mitt andra år som ledamot gav mig mycket mer än mitt första väntar jag mig att mitt andra år som vice kommer att ge mig mer än det här året.
Men, alla tider har sitt slut. Därför väljer jag att omkandidera det här året, men att inte göra det igen nästa år. Och när jag lämnar över rollen till någon annan så finns det förhoppningsvis lite tydligare förväntningar och förutsättningar.
Posts
